Ska jag fortsätta blogga?

Vet inte om det stämmer, men jag har intrycket att en del mer eller mindre kända bloggare den senaste tiden har slutat eller åtminstone bestämt sig för att göra ett längre uppehåll med bloggandet. Är det en ny trend? Är det ute med att blogga? Kanske är det så, men jag tror i alla fall att om man vill vara aktiv, skriva ofta, läsa och kommentera vad andra skrivit, då kräver det så mycket engagemang att man kanske inte orkar hur länge som helst. Visst finns det en risk att bli en utbränd bloggare.

Nu är det knappast någon risk för min del. Jag skriver väldigt oregelbundet och denna vinter (som aldrig kom till Göteborg) har jag inte haft mycket ork över. Men jag tror inte att jag ska kasta in handduken än, även om risken är stor att ingen läser det jag skriver, när det nu blir så sällan.

Det är ju också lite påfrestande med det överdrivna sökandet efter nya trender och därmed också efter vad som är ute för tillfället. Det har sagts att det är ute med traditionella hemsidor (jag har kvar min hemsida!). Bloggande är inte heller så inne (jag fortsätter!). Även Facebook har fallande siffror (hälsa på mig på Facebook!). Borde det inte vara så att med nya trender så ökar mångfalden? Alla måste ju inte träffas på samma ställe!

Så vi kan väl ses, i verkligheten, i bloggandet, på min hemsida eller på Facebook?

På tisdag arrangerar Göteborgs stift en IT-dag under temat “Odla mänskliga nätverk med hjälp av teknik”. Det handlar ju hela tiden om det, att odla mänskliga nätverk.

Facebook, bloggar, forum.... och lite stillhet, tack!

Det är kul med Facebook, läsa en massa bloggar och följa med i olika forum, om Mac och iPhone och annat! Men det är lätt att stressa upp sig. Tempot blir högre och kanske springer jag ifrån mig själv...

Måste bara skriva ner några rader jag läste i kväll. Jag behövde dom, kanske du också? Henri Nouwen skriver i “Med hela ditt hjärta” (Libris 2007,sid 39):

“Livet kan vara fyllt med så många olika saker att vi ofta undrar hur vi ska hinna med allt. Samtidigt känner vi oss kanske otillfredsställda och undrar om detta att vara upptagen men uttråkad, engagerad men ensam, är symptom på ett liv i dövhet, ett liv där vi inte längre kan höra rösten av den som skapat oss och som kallar oss till ett nytt liv. Detta liv i dövhet är mycket plågsamt, för det får oss att känna det som om vi lever i exil, avskurna från själva källan till vår tillvaro.”

Upptagen men uttråkad, engagerad men ensam...
Något att se upp med!
Ska försöka tänka mer på källan, inte tappa kontakt med den.

Spännande vecka väntar! Bokmässan, med bl.a. Desmond Toto, Don Rosa och Cash-mässa. Och mycket annat...
Men som sagt, kontakt med källan...

Så mycket jag vill läsa...

Oj, Kyrkans Tidning skriver om kyrkliga bloggar, och länkar bl.a. till min. Och jag som inte skrivit på ett tag. Tänk om nån tittar in, och ser hur inaktiv jag är... Måste skärpa mig!

Men jag har faktiskt varit på gång i flera dagar, men det är så mycket annat, och jag är så trött. Fattar inte hur ni andra flitiga bloggare hinner med att skriva så mycket. Jag har all respekt för er!

Samtidigt finns det så mycket jag vill läsa, men hinner bara en bråkdel. Det jag just nu hunnit eller nästan hinner läsa är Annika Spaldes nya bok “Ett brinnande hjärta : om mystik och engagemang”. Läste ut den idag. Annika är diakon och engagerad i bl.a. fredsfrågor, religionsdialog och djurrättsfrågor. Håller också på att läsa Jan Guillos nya “Fienden inom oss”. I datorn ligger en e-bok jag börjat läsa, Liza Marklunds “Livstid”. Från Bibliotekstjänst fick jag häromdagen “Livsnära” av Eva Spångberg och Reine Jonsson. Har en dryg vecka på mig att läsa och recensera den. Knäppt att läsa så mycket samtidigt, eller hur?

Inte nog med det, har fler böcker jag börjat med:
“Rättvist - hur i hela världen ska man leva?” av Karin Cedersjö
“Sex grader - vår framtid på en varmare jord” av Mark Lynas (läste hans förra bok, “Oväder” förra året. Kan rekommenderas!)
“Tecken och verklighet - Samtal om Gud - Ecce Homo“ av KG Hammar (tre böcker i en, har läst de två senare)
”Äktenskap för par med samma kön - vigselfrågor“ SOU 2007:17.

Ska avsluta med att nämna lite om ytterligare en bok jag håller på med: ”Revolutionen - vägar till ett alternativt liv“ av Shane Claiborne. En bok om livsstil, fred och rättvisa som verkligen kan rekommenderas.
Många kristna, särskilt ungdomar, har idag enkla armband med bokstäverna WWJD, ”what would Jesus do“, för att påminna sig om att leva ett kristet liv, i Jesu efterföljd. Shane berättar i boken om ett möte med en rik direktör som berättade att han också funderat på att följa Kristus och vad det innebar. Så drog han upp ärmen och visade ett armband med texten WWJD ingraverad. Armbandet var specialbeställt i 24 karats guld! Det är lätt att skratta åt det hela, men egentligen är det väl så många av oss västerländska kristna gör. Vi vill leva som Jesus gjorde, gör lite tafatta försök, men i praktiken är det snarare ett hån mot hur större delen av jordens befolkning har det. Ser lite av direktören när jag ser mig själv i spegeln. Jag som går och längtar efter en iPod Touch!

Nej, dags att sova snart. Ska bara läsa lite till, i några böcker!

Podcast - och allt annat nytt

Jag tillhör inte dom som förfasar sig över utvecklingen inom elektronik, datorer, internet osv. Snarare blir jag barnsligt fascinerad. Men jag har full respekt för alla som blir stressade och tycker det är svårt att utvecklingen går så rasande fort.

Nyligen läste jag en intressant och trevlig bok, ”The perfect thing” av Steven Levy. ”How the iPod became the defining object of the 21st century”. Den tillhör kategorin ”lovprisning av iPod, Apple och Steve Jobs”. Men låt dig inte avskräckas, det är kul läsning.

Steven skriver bl.a. om fenomenet podcast, något som även jag har försökt mig på. Han berättar att hur podcasting växte fram och hur namnet kom till. Bloggande hade förekommit ett tag och nu började en del också spela in ”ljudbloggar” eller ”internetradioprogram”. I september 2004 bestämde några för att kalla det podcast, ett ord som inte existerat några månader tidigare. En bloggare, Doc Searls, skrev den 28 september om fenomenet och namnet. När han den dagen googlade på podcast fick han ett dussin träffar. Han trodde då att inom ett år skulle man få hundratusentals, kanske miljoner träffar. I oktober fick man 2 700 träffar. Mot slutet av 2004 fanns ordet podcast på miljoner hemsidor. När Steven Levy gjorde en sökning i mars 2006, alltså 18 månader efter att det startade, fick han 215 miljoner träffar. Nästan vem som helst kan man ganska enkla medel gör en podcast, men det är också något som tv- och radiobolag, politiska och religiösa organisationer satsar stort på.

En otroligt snabb utveckling! Fascinerande eller kanske skrämmande? Driven av en ”folklig demokratiseringssträvan” eller av kommersiella krafter? Hur länge orkar människan hänga med i denna utveckling” Blir vi till slut totalt mediautbrända eller ger det oss bara mer energi i strävan att utveckla oss som människor och mänsklighet? Vem vet?

Tempot dras upp. Känner själv att jag får se upp så att det inte blir för mycket. Stillheten, tystnaden och vilan behövs som balans. Och behovet kommer nog att öka.

Men för mig, som på 1970-talet satt och rattade min kortvågsradio och letade efter fjärran radiostationer, är det samma känsla jag kan få nu som då. Jag minns mycket väl när jag fick in Radio Bangladesh, en kort tid efter att det nya landet bildats. Det var en häftig upplevelse att en värld i förändring kom in i mitt pojkrum. Än idag vill jag vara med i denna underbara och skrämmande värld, men se upp så att jag inte slukas av den.

Köpte en ny bok igår, ”Med hela ditt hjärta. Livsråd och erfarenheter från en andlig vägledare.” av Henri Nouwen. Berättar nog mer om den en annan dag.