Homosexuella gifta sig i kyrkan, eller?

”Svenska kyrkans ledning säger ja till att homosexuella ska få gifta sig i kyrkan.” Så lyder en av nyheterna för dagen. Riktigt sant är det inte. Det handlar om att partnerskapsregistrering ska kunna ske i kyrkan. Äktenskap ska fortfarande vara förbehållet man och kvinna. Även om det alltså kan finnas mer att önska är detta ett stort steg på vägen. Jag håller med Helle Klein som skriver ”Bravo biskopar” och ”Heja biskoparna”. Tack gode Gud att vår kyrka vågar ta dessa steg för människors skull, även om andra kyrkor förfasar sig.

Kan inte låta bli att tänka på filosofen och författaren Pontus Wikner, som 1879 skrev: ”Till prästerna kan jag icke tala: de äro hindrade av den mosaiska och paulinska bokstaven. Om några årtusenden skall väl ändå mosaismen i kristendomen vara död, och så skall kanske även en präst kunna vara barmhärtig. Nu vore det orimligt att begära.”

128 år har gått sedan dess ord. Det är lång tid, men med tanke på Pontus Wikners pessimistiska tro att det skulle dröja tusentals år innan kyrkan kunde acceptera och välsigna homosexuella, så har ändå mycket hänt. Tänk ändå, om Pontus kunde fått vara med idag, och med honom många, många andra som blivit förtryckta och förföljda i Guds namn. Så tack och lov för de förändringar som nu sker!