War on terror or the Amish way - Amish, Bush, terror och förlåtelse

För en tid sedan hände ännu en tragisk dödsskjutning på en skola i USA. Denna gång på en liten skola tillhörande Amish-folket. De lever avskilda, i fred och enkelhet utifrån bl.a. en tydlig tro på ickevåld. Förlåtelsen är grundläggande för Amish-folket och ska enligt deras tro tillämpas i vardagen. Hur reagerade de då när det besinningslösa våldet kom så nära dem?

Först var det några av de äldste i församlingen som besökte änkan till mördaren. De kom för att erbjuda sin förlåtelse. Föräldrarna till de dödade flickorna inbjöd också änkan till deras barns begravning. De föreslog också att försäkringspengarna skulle delas mellan familjerna och änkan och hennes barn. Och för att uttrycka sin vilja till försoning deltog 30 medlemmar i församlingen vid begravningen av mördaren.

Var dessa från Amish-församlingen tvungna att agera på detta sätt, för att visa att de levde rätt, att de kunde förlåta? Var det ett sätt för dem att vittna sin tro? Var det svårt för dom? Eller var det självklart? Jag vet inte. Men det dom gjorde var på något sätt att konkret leva fred och försoning.

I 5 år har kriget mot terrorn pågått. I Guds namn leds det av president Bush. Amish-folket kämpar också mot terror i Guds namn, men på ett totalt annorlunda sätt. Man kan inte låta bli att fundera över frågan:
Tänk om...