Skäms inte för att du är...

Har det blivit lite inne med nördar? Nördar tränas att spela fotboll eller hockey. TV-tittarna ler, skakar på huvudet, skrattar och beundrar dessa killar som kämpar att klara något som egentligen inte alls tycks vara deras grej. Ser vi något av en nördarnas revansch? Eller handlar det bara om ett lite mer sofistikerat sätt att ha roligt på töntarnas bekostnad? Njuta av att se några som på ett lagom sätt avviker från allmänna normen, så att jag kan vara säker på att tillhöra de accepterade och normala? Enligt Wikipedia är nörd en person som är extremt fixerad vid en enda sak, ofta teknik eller vetenskap, men har svag social kompetens. Denna beskrivning stämmer knappast på TV-seriernas nördar. De tycks inte sakna social kompetens och deras intressen kan vara många. Kanske är det just avvikandet från det allmänna som utmärker dagens nördar?

Nåväl, jag vågar mig inte på att bedöma om vi står inför nördarnas revansch. Men man kanske kan tala om nördarnas evangelium (Evangelium enligt Nörd).

Du behöver inte vara som alla andra! Du får vara dig själv! Du får ha dina intressen! Det är du och bara du som kan definiera vem du är, vad du tror på och vad som är viktigt för dig! Det glada budskapet att man får vara den man är! Akta dig för alla som vill definiera dig, som vill påtvinga dig sina normer, som vill stänga inne, förkväva och förkrympa dig, må det så vara inlindat i politiska, religiösa eller rena rama mobbartermer.

Jag kanske använder Tomas Tranströmers ord lite väl fritt, men jag skulle vilja sammanfatta nördarnas evangelium med dessa ord:

”Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”

--------------------------

Jo men visst, jag är allt lite nörd själv. För hur kan man vara intresserad av modelljärnvägar?

--------------------------

Hela Tomas Tranströmers underbara dikt:

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörkret.
Valv gapade bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
"Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall."
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones,
Herr Tanaka och Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.”